Alla älskar orkidéer
Den exotiska orkidén är en passion bland många med gröna fingrar, men alla kan faktiskt vara med. Många orkidéer är nämligen enkla att sköta. En bra första orkidé för nybörjaren är brudorkidén, Phalaenopsis.
Ursprung
Växtfamiljen Orkidéer är väldigt artrik och förekommer över hela jorden men de som vi vanligtvis stöter på i butiker härstammar från tropiska Asien. I Skandinavien finns ett fyrtiotal vilda arter som alla är marklevande och fridlysta. I hela världen räknar man med runt 30 000 arter.
De första tropiska orkidéarterna togs till Europa på 1500-talet men först under 1800-talet blev de populära bland hobbyodlare i Europa. Efterfrågan och konkurrensen var hög och många importörer tog sig för rena skövlingsresor till tropikerna för att tillfredställa sina kunders behov av exotisk blomsterprakt. I början av nittonhundratalet blev man duktigare på att föröka orkidéer och idag är så gott som alla orkidéer du hittar i handeln odlade här i Europa.
I naturen
De orkidéer som vi har i våra hem är vanligen hybrider, dvs korsningar mellan olika arter. I naturen bor de i regnskogsområden med hög luftfuktighet där de växer på ungefär samma sätt som våra trädlevande lavar. Dvs de klamrar sig fast i trädklykor eller fördjupningar på värdträdet och lever av regnvattnet som droppar ner genom trädets grenverk. De har alltså inget utbyte av vatten eller näring med trädet de växer på utan använder det bara som växtplats där de får skydd från solens starkaste strålar och en jämn fuktighet.
Luftfuktighet och vattning
Orkidéer tycker om lite högre luftfuktighet än vad vi brukar kunna erbjuda i våra moderna hem. Har du ett badrum med fönster är det en utmärkt plats men vill du ha dem ute i andra rum får du se till att tillföra luftfuktighet. Spraya dem försiktigt men se till att inte få vatten på blommorna eller i bladvecken.
Ett annat sätt är att ställa krukan på en fat med lite vatten och en bädd av stenar eller lekakulor. Men se till att luftrötterna inte kommer ner mellan stenarna eftersom de ruttnar om de står i vatten. Du kan också doppa krukan i en hink med vatten och sedan låta den rinna av. Då blir substratet fuktigt och dunstar långsamt av under de närmsta dagarna vilket ger den jämna fuktighet som orkidéer vill ha.
Är du osäker på om du behöver vattna eller inte kan du sticka ner fingret i substratet och känna efter eller så kan du lyfta på krukan – om krukan är lätt är det dags att vattna.
De flesta orkidéer mår bäst av kalkfritt vatten, t.ex. regnvatten så ställ ut vattenkannan nästa gång det regnar. Vattna med kranvatten, som har stått i vattenkannan i ett dygn. Då har det mesta av kalken fallit till botten.
Blomning
Sköter du dina orkidéer bra så belönar de dig med riklig och lång blomperiod. När blomningen är över och blomstängeln har tappat sista blomman ska du inte klippa bort blomstängeln förrän den har torkat helt och blivit brun. Är stängeln lite brun i toppen klipper du av den torra, bruna biten och sparar den som fortfarande är grön. Många gånger kommer då en ny blomning igång.
Om du vädrar när det är kallt ute, tänk då på att flytta undan dina blommande orkidéer eftersom blommorna trillar av om de utsätts för kyla.
Vissa orkidéer lever i ett mycket specialiserat förhållande med en bestämd insekt. Orkidéns blommor imiterar insektens utseende och skickar ut en doft som lockar hanarna. Den gör det så bra att hanen – övertygad om att det är en villig hona – parar sig med blomman. På så sätt sprider den lyckligt ovetande vidare pollen till nästa orkidé.
Ljus och temperatur
Eftersom de flesta orkidéer växer i trädskugga i naturen är de inte förtjusta i direkt solljus. Inomhus trivs de därför bäst i fönster mot öst eller väst. Under vintern, då ljuset är svagare, är söderfönster en lämpligt placering.
Under sommaren kan du gärna låta dem stå vid ett fönster på glänt. Det ger dem en luftrörelse de uppskattar och skapar temperaturvariationer mellan dag och natt.
I naturen växer många orkidéer i träd med luftrötterna hängande fritt. Ett tips om du har en trädgård är därför att hänga ut dina orkidéer i träden under sommaren. Se bara till att de får skugga från trädens bladverk.
Gödning
Orkidéer kräver inte alls lika mycket gödning som andra krukväxter. Från vår till höst ger du plantan orkidénäring varannan vecka, resten av året räcker det att ge näring ungefär en gång i månaden. Använd specialgödning för orkidéer som Substral Orkidénäring så får växten vad den behöver. Om du bara har vanlig krukväxtgödning måste du späda ut den mer än vanligt. En knapp fjärdedels dos av den normala mängden koncentrat brukar vara tillräckligt.
Omplantering
Orkidéer tar inte upp näring från växtsubstratet på det sätt som andra växter tar upp näring ur blomjord. De växtsubstrat vi har för orkidéodling är bara till för att skapa en stabil och luftig miljö för orkidéns rötter. Vartannat eller vart tredje år är det dock läge att plantera om dina orkidéer. Då brukar en del av det växtsubstrat av bark, som orkidéer vanligen är planterade i, ha brutits ner, blivit mer kompakt och riskerar att få rötterna att ruttna. Använd Substral Orkidéjord enligt bruksanvisningen så får dina orkidéer en luftig och bra tillväxtmiljö.
Förökning
Ibland händer det att det växer ut en liten planta på blomstjälken, s.k. keiki. Låt den sitta kvar på blomstjälken tills den fått minst två blad, några rötter och är mer än 5 cm stor. Då kan du skära av den och plantera den i en kruka med vitmossa. Sköt den som en vanlig planta. När den blivit stor planterar du om den i vanlig Substral Orkidéjord.
Frukt och orkidéer
Låt inte mognande frukter ligga framme i samma rum som blommande orkidéer. Liksom många andra blommande växter är orkidéeblommor känsliga för den gas (etylen) som frukter utsöndrar när de mognar. Det är ingen fara för själva plantan men blommorna kan trilla av.
Ohyra
Våra orkidéer kan ibland angripas av ullöss och bladlöss. Är det ett mindre angrepp kan du ta bort ohyran med bommulstops doppade i sprit. Är angreppet större kan du behöva något medel mot löss. Ta en bild på angreppet och visa för din blomsterhandlare så får du den hjälp du behöver.